Styrelsen för Aktiebolaget Järletoft Bygger avger följande årsredovisning för räkenskapsåret
2021‑05‑01 ‑ 2022‑04‑30.

Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp
i hela kronor (kr). Uppgifter inom parentes avser föregående år.

Förvaltningsberättelse

Information om verksamheten

Företaget bedriver byggnadsentreprenadverksamhet.

Företaget har sitt säte i Östra Göinge kommun.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Byggnadsverksamheten har en stark tillväxt med god lönsamhet, där fortsatta goda relationer med våra
befintliga och stabila kunder ger oss en stabil plattform.

Hållbarhetsupplysningar

Inom AB Järletoft Bygger är vi medvetna om att vår verksamhet påverkar vår miljö. Vår ambition är att
göra goda affärer och säkerställa långsiktig lönsamhet, samtidigt som vi tar ansvar och minimerar den
påverkan på människor och miljö som vår verksamhet innebär.

Vår drivkraft är att bygga en bättre omvärld för våra medarbetare och kunder. Det gör vi genom att
uppträda som en bra K A M R A T. För oss betyder det kortfattat Kvalitet, Ansvar, Miljö, Respekt, A
mbitioner och Trygghet.

Året 2021 har arbetsmiljön mycket präglats av fortsatta anpassningar till rådande Covid 19 situationen.
Inga medarbetare har under året korttidspermitterats och vi har följt Folkhälsomyndighetens riktlinjer.

I AB Järletoft Bygger följer vi kollektivavtalet Byggnads och är medlemmar i Byggföretagen. Vartannat
år genomförs medarbetarsamtal som ligger till grund för respektive medarbetares utvecklingsplan. Det
förekommer inga löneskillnader som direkt eller indirekt kan kopplas till kön. AB Järletoft Bygger's
ledningsgrupp består av representanter från bolaget olika verksamhetsområden och ca 30% av
ledningsgruppen är kvinnor.

Arbetsmiljöpolicy:

AB Järletoft Bygger arbetar med förebyggande arbetsmiljöåtgärder som en del av hållbarhetstänkandet.
Vi har regler för att hälsoundersökningar genomförs och utöver detta planerar vi även för andra åtgärder
som aktiviteter som bidrar till personalens välmående och säkerhet. Våra arbetsplatser skall ha en säker
och trygg arbetsmiljö där personalens säkerhet och hälsa är prioriterad. Vi arbetar förebyggande med
utbildningar som tex fallskydd, heta arbete,HLR och vår målsättning är att ingen anställd skall drabbas
av allvarlig arbetsrelaterad skada eller ohälsa.

Våra medarbetare och anlitade underentreprenörer skall inneha de rätta utbildningarna för arbete med
riskfyllda moment, enligt lagar och förordningar. De skall följa våra arbetsmiljöplaner och våra
arbetsmiljörutiner. Vi kontrollerar deras egenkontrollplaner och riskanalyser och gör stickprov på deras
utbildningsplaner. Vi följer lagkrav, förordningar, föreskrifter och lokala krav.

Kvalitetskrav:

Våra goda byggtraditioner skall bidra med nöjda beställare, förtroende och förstklassiga slutprodukter. Vi
uppfyller våra beställares krav genom att ständigt utveckla och förbättra våra byggprocesser och metoder.

Vi kvalitetssäkrar våra projekt genom upprättade processrutiner för anbud, planering, produktion och
uppföljning. Vi utför kontroller och besiktigar utfört arbete som säkerställer vår kvalitetsambition. Vi
kvalitetssäkrar våra projekt genom upprättade processrutiner för anbud, planering, produktion och
uppföljning. Vi utför kontroller och besiktigar utfört arbete för att säkerställa vår kvalitetsambition samt
uppfylla våra kunders förväntningar.

I koncernen finns även systerföretaget AB Järletoft Fastigheter, Org. nr 556768-8691.

För definitioner av nyckeltal, se Redovisnings- och värderingsprinciper.

Förändring av eget kapital

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor):

disponeras så att

Styrelsen föreslås bemyndigas att besluta om tidpunkt då utdelningen skall betalas.

Styrelsen anser att förslaget är förenligt med försiktighetsregeln i 17 kap. 3 § aktiebolagslagen enligt
följande redogörelse: Styrelsens uppfattning är att vinstutdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav
verksamhetens art, omfattning och risk ställer på storleken på det egna kapitalet, bolagets
konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Företagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning samt
kassaflödesanalys med noter.

Noter

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Allmänna upplysningar

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredovisning
och koncernredovisning (K3).

Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år.

Intäktsredovisning

Intäkter har tagits upp till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas och redovisas i
den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras bolaget och
intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Ersättning i form av ränta, royalty eller utdelning redovisas som intäkt när det är sannolikt att företaget
kommer att få de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen och när inkomsten kan
beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Ränta redovisas som intäkt enligt den så kallade effektivräntemetoden. Royalty periodiseras i enlighet
med den aktuella överenskommelsens ekonomiska innebörd. Utdelning redovisas som intäkt när
företagets rätt till betalning är säkerställd.

Pågående entreprenadarbeten och liknande

Inkomster från uppdrag på löpande räkning redovisas som intäkt i takt med att arbetet utförs och material
levereras eller förbrukas innebärande att vinsten från uppdragen avräknas successivt.

Om det inte är sannolikt att betalning kommer att erhållas för belopp som redan har redovisats som intäkt
redovisas det belopp som sannolikt inte kommer att erhållas som en kostnad.

I balansräkningen jämförs redovisade intäkter med de belopp som fakturerats beställaren under samma
period. Om de fakturerade beloppen överstiger den redovisade intäkten utgör mellanskillnaden en skuld,
vilken redovisas som fakturerad men ej upparbetad intäkt. Om intäkten överstiger de fakturerade
beloppen utgör mellanskillnaden en fordran vilken redovisas som upparbetad men ej fakturerad intäkt.

Inkomster från uppdrag till fast pris redovisas som intäkt enligt uppdragens respektive
färdigställandegrad, så kallad successiv vinstavräkning. Färdigställandegraden fastställs huvudsakligen
genom att jämföra nedlagda uppdragsutgifter med totala uppdragsutgifter.

När utfallet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas uppdragsinkomsten och hänförliga
uppdragsutgifter i resultaträkningen med utgångspunkt från färdigställandegraden av aktiviteterna på
balansdagen.

Om det ekonomiska utfallet av ett uppdrag inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt redovisas en intäkt
endast med ett belopp som motsvarar de uppkomna uppdragsutgifter som sannolikt kommer att ersättas
av beställaren. Om det är sannolikt att de totala uppdragsutgifterna kommer att överstiga den totala
uppdragsinkomsten från ett uppdrag redovisas den befarade förlusten som en kostnad omgående i
resultaträkningen.

I balansräkningen jämförs redovisade intäkter med de belopp som fakturerats beställaren under samma
period. Om de fakturerade beloppen överstiger den redovisade intäkten utgör mellanskillnaden en skuld,
vilken redovisas som fakturerad men ej upparbetad intäkt. Om intäkten överstiger de fakturerade

beloppen utgör mellanskillnaden en fordran vilken redovisas som upparbetad men ej fakturerad intäkt.

Redovisningsprinciper för enskilda balansposter

Anläggningstillgångar

Immateriella och materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med
ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar.

Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentligt restvärde.
Följande avskrivningsprocent tillämpas:

Materiella anläggningstillgångar

Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas utifrån anskaffningsvärdet. Instrumentet redovisas i balansräkningen när
bolaget blir part i instrumentets avtalsmässiga villkor. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen
när rätten att erhålla kassaflöden från instrumentet har löpt ut eller överförts och bolaget har överfört i
stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella skulder tas bort från
balansräkningen när förpliktelserna har reglerats eller på annat sätt upphört.

Kundfordringar/kortfristiga fordringar

Kundfordringar och kortfristiga fordringar redovisas som omsättningstillgångar till det belopp som
förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar.

Låneskulder och leverantörsskulder

Låneskulder och leverantörsskulder redovisas initialt till anskaffningsvärde efter avdrag för
transaktionskostnader. Skiljer sig det redovisade beloppet från det belopp som ska återbetalas vid
förfallotidpunkten periodiseras mellanskillnaden som räntekostnad över lånets löptid med hjälp av
instrumentets effektivränta. Härigenom överensstämmer vid förfallotidpunkten det redovisade beloppet
och det belopp som ska återbetalas.

Nedskrivningsprövning av finansiella anläggningstillgångar

Vid varje balansdag bedöms om det finns indikationer på nedskrivningsbehov av någon av de finansiella
anläggningstillgångarna. Nedskrivning sker om värdenedgången bedöms vara bestående och prövas
individuellt.

Leasingavtal

Företaget redovisar samtliga leasingavtal, såväl finansiella som operationella, som operationella
leasingavtal. Operationella leasingavtal redovisas som en kostnad linjärt över leasingperioden.

Varulager

Varulagret har värderats till det lägsta av dess anskaffningsvärde och dess nettoförsäljningsvärde på
balansdagen. Med nettoförsäljningsvärde avses varornas beräknade försäljningspris minskat med
försäljningskostnader. Den valda värderingsmetoden innebär att inkurans i varulagret har beaktats.

Inkomstskatter

Total skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen, utom då
underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekter redovisas i
eget kapital.

Aktuell skatt

Aktuell skatt avser inkomstskatt för innevarande räkenskapsår samt den del av tidigare räkenskapsårs
inkomstskatt som ännu inte redovisats. Aktuell skatt beräknas utifrån den skattesats som gäller per
balansdagen.

Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt är inkomstskatt som avser framtida räkenskapsår till följd av tidigare händelser.
Redovisning sker enligt balansräkningsmetoden. Enligt denna metod redovisas uppskjutna skatteskulder
och uppskjutna skattefordringar på temporära skillnader som uppstår mellan bokförda respektive
skattemässiga värden för tillgångar och skulder samt för övriga skattemässiga avdrag eller underskott.

Uppskjutna skattefordringar nettoredovisas mot uppskjutna skatteskulder endast om de kan betalas med
ett nettobelopp. Uppskjuten skatt beräknas utifrån gällande skattesats på balansdagen. Effekter av
förändringar i gällande skattesatser resultatförs i den period förändringen lagstadgats. Uppskjuten
skattefordran redovisas som finansiell anläggningstillgång och uppskjuten skatteskuld som avsättning.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag
redovisas i den omfattning det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot framtida skattemässiga
överskott.

På grund av sambandet mellan redovisning och beskattning särredovisas inte den uppskjutna
skatteskulden som är hänförlig till obeskattade reserver.

Avsättningar

Som avsättning har redovisats förpliktelser gentemot tredje man som är hänförliga till räkenskapsåret
eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen antingen är säkra eller sannolika till sin förekomst
men oviss till belopp eller till den tidpunkt då de ska infrias.

Ersättningar till anställda

Ersättningar till anställda avser alla former av ersättningar som företaget lämnar till de anställda.
Kortfristiga ersättningar utgörs av bland annat löner, betald semester, betald frånvaro, bonus och
ersättning efter avslutad anställning (pension). Kortfristiga ersättningar redovisas som kostnad och en
skuld då det finns en legal eller informell förpliktelse att betala ut en ersättning till följd av en tidigare
händelse och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Offentliga bidrag

Offentliga bidrag redovisas som intäkt då den framtida prestationen som krävs för att erhålla bidraget
utförts. I de fall bidraget erhålls innan prestationen utförts, redovisas bidraget som skuld i
balansräkningen. Offentliga bidrag värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att
erhållas.

Koncernbidrag

Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast
transaktioner som medfört in- eller utbetalningar.

Som likvida medel klassificerar företaget, förutom kassamedel, disponibla tillgodohavanden hos banker
och andra kreditinstitut samt kortfristiga likvida placeringar som är noterade på en marknadsplats och har
en kortare löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Förändringar i spärrade medel redovisas i
investeringsverksamheten.

Nyckeltalsdefinitioner

Nettoomsättning
Rörelsens huvudintäkter, fakturerade kostnader, sidointäkter samt intäktskorrigeringar.

Resultat efter finansiella poster
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader men före bokslutsdispositioner och skatter.

Balansomslutning
Företagets samlade tillgångar.

Soliditet (%)
Justerat eget kapital (eget kapital och obeskattade reserver med avdrag för uppskjuten skatt) i procent av
balansomslutning.

Not 2 Anställda och personalkostnader

Not 3 Bokslutsdispositioner

Not 4 Aktuell och uppskjuten skatt

Not 5 Inventarier, verktyg och installationer

Not 6 Fordringar hos koncernföretag

Not 7 Checkräkningskredit

Not 8 Obeskattade reserver

Not 11 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

Not 12 Likvida medel

Not 13 Ställda säkerheter

Broby 2022-09-22

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Aktiebolaget Järletoft Bygger

Org.nr 556489-4656

Rapport om årsredovisningen

- identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa
beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa
risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina
uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än
för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i
maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern
kontroll.

- skaffar jag mig en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för min revision
för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att
uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen.

- utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens
uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

- drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen använder antagandet om fortsatt drift vid
upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen,
om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden
som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen
att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på
upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är
otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som
inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra
att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.

- utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland
upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på
ett sätt som ger en rättvisande bild.

Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt
tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland
de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Styrelsens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med
hänsyn till de krav som bolagets verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets
egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta
innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets
organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska
angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Mitt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed mitt uttalande om ansvarsfrihet, är att
inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot i
något väsentligt avseende:

- företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda
ersättningsskyldighet mot bolaget, eller

- på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Mitt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed
mitt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med
aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god
revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda
ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte
är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder jag professionellt omdöme och har
en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget
till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka
tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på min professionella bedömning med
utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att jag fokuserar granskningen på sådana åtgärder,
områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha
särskild betydelse för bolagets situation. Jag går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag,
vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för mitt uttalande om ansvarsfrihet. Som
underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust
har jag granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna
bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Kristianstad 2022-09-22